Temat för denna ASG är språkets betydelse för genererandet av värderad information (underrättelser) i en strukturerad process (underrättelseprocessen). Genom att tvärvetenskapligt belysa språkliga, kognitiva och rättsliga aspekter av praktisk informationshantering kommer sannolikt nytt stoff, av såväl vetenskapligt som praktiskt värde, bli resultatet. Primärt är tanken att information som har sitt ursprung i mänskliga källor, som vittnesutsagor, förhör och agendadrivna samtal, ska studeras, men även annan information där texten är central, som internetpublicerat material, är intressant.

Det finns i nuvarande språkvetenskapliga, psykologiska och juridiska forskning sannolikt vetenskapliga svar på frågor som den praktiska verksamheten arbetar med: Vad säger en källas utsaga de facto? Hur kan en muntlig eller skriftlig redogörelse bäst analyseras? Hur kan validitet och tillförlitlighet mätas? Vilka vetenskapliga metoder kan stödja praktiken? Kan textanalys automatiseras? Går det att använda sig av skrivanalys för att bedöma sanningshalten i en utsaga? Är kroppsrörelseanalys användbar i sammanhanget? Vilka felkällor finns i automatiserad transkription? Hur påverkar kognitionspsykologiska faktorer? Finns det sätt att få källor att minnas bättre? Hur ska analytiker ta hänsyn till minnets begränsningar i värderingen av information? Hur påverkar etiska och rättsliga aspekter?